Szótár
(Letölthető rövid segédanyag: Páli-Magyar Szójegyzék)
kathā, 294 találat.
kathā →
bodhirasa
talk, speech, conversation
SNP 61 upasīva māṇava pucchā pārāyanavaggo 6
ākiñcaññaṃ pekkhamāno satimā, natthī'ti nissāya tarassu oghaṃ, kāme pahāya virato kathāhi, taṇhakkhayaṃ nattam'ah'ābhipassa.
SNP 52 tuvaṭakasuttaṃ aṭṭhakavaggo 14
na ca katthitā siyā bhikkhu, na ca vācaṃ payuttaṃ bhāseyya, pāgabbhiyaṃ na sikkheyya, kathaṃ viggāhikaṃ na kathayeyya.
kathā →
bodhirasa
argument, debate, lit. talk
SNP 46 pasūrasuttaṃ aṭṭhakavaggo 8
yutto kathāyaṃ parisāya majjhe, pasaṃsam'icchaṃ vinighāti hoti, apāhatasmiṃ pana maṅku hoti, nindāya so kuppati randhamesī.
kathā →
bodhirasa
discourse about, lecture on, sermon on, lit. talk on
SN 54.9 vesālīsuttaṃ
tena kho pana samayena bhagavā bhikkhūnaṃ anekapariyāyena asubha-kathaṃ katheti, asubhāya vaṇṇaṃ bhāsati, asubhabhāvanāya vaṇṇaṃ bhāsati.
kathā →
ncped
kathā1
feminine talking, talk, conversation; discussion; a talk, discourse; an account, a story.
kathā2
ind. how?.
kathā →
pts
…Mil.344 similarly dhammī kathā AN.ii.51; AN.iv.307; AN.v.192; Snp.325 pavattanī k. AN.i.151; yutta kathāyaṃ Snp.826; sammodanīyā k….
akathaṃkathī →
bodhirasa
not confused, without doubt, lit. not asking how
MN 39 mahāassapurasuttaṃ
akathaṃkathī kusalesu dhammesu vicikicchāya cittaṃ parisodheti
antarākathā →
bodhirasa
conversation, discussion, lit. in-between talk
AN 5.143 sārandadasuttaṃ
kāya nu'ttha, licchavī, etarahi kathāya sannisinnā, kā ca pana vo antarākathā vippakatā'ti
AN 6.61 majjhesuttaṃ
tena kho pana samayena sambahulānaṃ therānaṃ bhikkhūnaṃ pacchābhattaṃ piṇḍapātapaṭikkantānaṃ maṇḍalamāḷe sannisinnānaṃ sannipatitānaṃ ayam'antarākathā udapādi, vuttam'idaṃ, āvuso, bhagavatā pārāyane metteyyapañhe.
anupubbī kathā →
bodhirasa
talk that develops progressively, graduated instruction, systematic talk
AN 5.159 udāyīsuttaṃ
anupubbiṃ kathaṃ kathessāmī'ti paresaṃ dhammo desetabbo.
asubhakathā →
bodhirasa
discourse on ugliness, discussion on foulness
SN 54.9 vesālīsuttaṃ
atha kho te bhikkhū, bhagavā anekapariyāyena asubhakathaṃ katheti, asubhāya vaṇṇaṃ bhāsati, asubhabhāvanāya vaṇṇaṃ bhāsatī'ti anek'ākāravokāraṃ asubhabhāvan'ānuyogam'anuyuttā viharanti.
ayamantarākathā →
bodhirasa
this conversation, this discussion, lit. this in-between talk
AN 6.61 majjhesuttaṃ
tena kho pana samayena sambahulānaṃ therānaṃ bhikkhūnaṃ pacchābhattaṃ piṇḍapātapaṭikkantānaṃ maṇḍalamāḷe sannisinnānaṃ sannipatitānaṃ ayam'antarākathā udapādi, vuttam'idaṃ, āvuso, bhagavatā pārāyane metteyyapañhe.
SN 42.10 maṇicūḷakasuttaṃ
tena kho pana samayena rāj'antepure rājaparisāya sannisinnānaṃ sannipatitānaṃ ayam'antarākathā udapādi
aṭṭhakathā →
bodhirasa
commentary, exegesis, lit. explain the meaning
VISM 1.9.2 karuṇā bhāvanā kathā
aṅguttar'aṭṭhakathāyaṃ pana paṭhamaṃ veripuggalo karuṇāyitabbo, tasmiṃ cittaṃ muduṃ katvā duggato, tato piyapuggalo, tato attā'ti, ayaṃ kamo vutto.
chinnakatha →
bodhirasa
cut off talk, i.e. silent
SNP 37 nālakasuttaṃ mahāvaggo 11
na munī gāmam'āgamma, kulesu sahasā care, ghās'esanaṃ chinnakatho, na vācaṃ payutaṃ bhaṇe.
dhammakathā →
bodhirasa
Dhamma talk, discourse about the nature of things
DHPa 1.1.1 cakkhupālatthera vatthu
tadā sāvatthiyaṃ satta manussakoṭiyo vasanti. tesu satthu dhammakathaṃ sutvā pañcakoṭimattā manussā ariyasāvakā jātā, dvekoṭimattā manussā puthujjanā.
dhammiyā kathāya →
bodhirasa
with a Dhamma talk
AN 4.48 visākhasuttaṃ
tena kho pana samayena āyasmā visākho pañcālaputto upaṭṭhānasālāyaṃ bhikkhū dhammiyā kathāya sandasseti samādapeti samuttejeti sampahaṃseti
dhammī kathā →
bodhirasa
Dhamma talk, religious talk, spiritual talk
SN 47.10 bhikkhunupassayasuttaṃ
atha kho āyasmā ānando tā bhikkhuniyo dhammiyā kathāya sandassetvā samādapetvā samuttejetvā sampahaṃsetvā uṭṭhāy'āsanā pakkāmi
SN 22.1 nakulapitusuttaṃ
alattha no ajja bhagavato sammukhā dhammiṃ kathaṃ savanāyā'ti?
gāmakathā →
bodhirasa
village talk, village gossip
SNP 52 tuvaṭakasuttaṃ aṭṭhakavaggo 14
cakkhūhi n'eva lol'assa, gāmakathāya āvaraye sotaṃ, rase ca n'ānugijjheyya, na ca mamāyetha kiñci lokasmiṃ.
itibhavābhavakathā →
bodhirasa
such talk about existence or non-existence, talk about this or that state of existence
AN 10.69 paṭhama kathāvatthusuttaṃ
rājakathaṃ corakathaṃ mahāmattakathaṃ senākathaṃ bhayakathaṃ yuddhakathaṃ annakathaṃ pānakathaṃ vatthakathaṃ sayanakathaṃ mālākathaṃ gandhakathaṃ ñātikathaṃ yānakathaṃ gāmakathaṃ nigamakathaṃ nagarakathaṃ janapadakathaṃ itthikathaṃ sūrakathaṃ visikhākathaṃ kumbhaṭṭhānakathaṃ pubbapetakathaṃ nānattakathaṃ lok'akkhāyikaṃ samudd'akkhāyikaṃ itibhavābhavakathaṃ iti vāti
kathala →
bodhirasa
gravel, small stone, pebble
MN 39 mahāassapurasuttaṃ
attha cakkhumā puriso tīre ṭhito passeyya sippikasambukam'pi sakkhara-kathalam'pi macchagumbam'pi carantam'pi tiṭṭhantam'pi
kathayati →
bodhirasa
speaks, tells, relates
AN 3.68 kathāvatthusuttaṃ
taṃ kathaṃ kathaye dhīro, aviruddho anussito, anunnatena manasā, apaḷāso asāhaso.
SNP 52 tuvaṭakasuttaṃ aṭṭhakavaggo 14
na ca katthitā siyā bhikkhu, na ca vācaṃ payuttaṃ bhāseyya, pāgabbhiyaṃ na sikkheyya, kathaṃ viggāhikaṃ na kathayeyya.
kathañca →
bodhirasa
and how?
MN 40 cūḷāssapurasuttaṃ
kathañ'ca, bhikkhave, bhikkhu samaṇasāmīcippaṭipadaṃ paṭipanno hoti?
SN 35.247 chappāṇakasuttaṃ
kathañ'ca, bhikkhave, saṃvaro hoti? idha, bhikkhave, bhikkhu cakkhunā rūpaṃ disvā piyarūpe rūpe n'ādhimuccati, appiyarūpe rūpe na byāpajjati, upaṭṭhitakāyassati ca viharati appamāṇacetaso
kathañhi →
bodhirasa
how indeed!? why indeed!?
SN 22.1 nakulapitusuttaṃ
kathañ'hi no siyā, bhante! idān'āhaṃ, bhante, bhagavatā dhammiyā kathāya amatena abhisitto'ti.
kathaṃ katheti →
bodhirasa
speaks, talks, lit. speaks speech
AN 3.68 kathāvatthusuttaṃ
atītaṃ vā, bhikkhave, addhānaṃ ārabbha kathaṃ katheyya, evaṃ ahosi atītam'addhānan'ti.
AN 5.159 udāyīsuttaṃ
na āmisantaro kathaṃ kathessāmī'ti paresaṃ dhammo desetabbo.
kathaṃ kattu →
bodhirasa
who gives a talk, lit. maker of a talk
AN 8.30 anuruddha mahāvitakkasuttaṃ
tatra bhikkhu viveka-ninnena cittena viveka-poṇena viveka-pabbhārena vivek'aṭṭhena nekkhamma-abhiratena aññadatthu uyyojanika-paṭisaṃyuttaṃ-y'eva kathaṃ kattā hoti
kathaṃ nu →
bodhirasa
how? how indeed!?
SNP 59 mettagū māṇava pucchā pārāyanavaggo 4
yaṃ taṃ apucchimha akittayī no, aññaṃ taṃ pucchāma tad'iṅgha brūhi, kathaṃ nu dhīrā vitaranti oghaṃ, jātiṃ jaraṃ sokapariddavañ'ca, taṃ me muni sādhu viyākarohi, tathā hi te vidito esa dhammo.
SNP 47 māgaṇḍiyasuttaṃ aṭṭhakavaggo 9
vinicchayā yāni pakappitāni, te ve munī brūsi anuggahāya, ajjhattasantī'ti yam'etam'atthaṃ, kathaṃ nu dhīrehi paveditaṃ taṃ.
kathaṃ →
bodhirasa
how? why?
SN 47.14 ukkacelasuttaṃ
kathañ'ca bhikkhave bhikkhu attadīpo viharati?
SNP 59 mettagū māṇava pucchā pārāyanavaggo 4
yaṃ taṃ apucchimha akittayī no, aññaṃ taṃ pucchāma tad'iṅgha brūhi, kathaṃ nu dhīrā vitaranti oghaṃ, jātiṃ jaraṃ sokapariddavañ'ca, taṃ me muni sādhu viyākarohi, tathā hi te vidito esa dhammo.
kathaṃbhūta →
bodhirasa
how? what kind? what way? lit. how become?
AN 10.48 dasadhammasuttaṃ
kathaṃbhūtassa me rattindivā vītivattantī'ti pabbajitena abhiṇhaṃ paccavekkhitabbaṃ
kathaṃdassī →
bodhirasa
of what view? of what opinion? seeing how?
SNP 48 purābhedasuttaṃ aṭṭhakavaggo 10
kathaṃdassī kathaṃsīlo, upasanto'ti vuccati, taṃ me gotama pabrūhi, pucchito uttamaṃ naraṃ.
kathaṃkathā →
bodhirasa
confusion, doubt, questioning, lit. asking how?
SNP 60 dhotaka māṇava pucchā pārāyanavaggo 5
passām'ahaṃ devamanussaloke, akiñcanaṃ brāhmaṇam'iriyamānaṃ, taṃ taṃ namassāmi samantacakkhu, pamuñca maṃ sakka kathaṃkathāhi.
SNP 64 todeyya māṇava pucchā pārāyanavaggo 9
yasmiṃ kāmā na vasanti, taṇhā yassa na vijjati, kathaṃkathā ca yo tiṇṇo, vimokkho tassa n'āparo.
kathaṃkathī →
bodhirasa
who is confused, who is not sure, who is in doubt, lit. asking how?
MN 2.2 sabbāsavasuttaṃ
etarahi vā paccuppannam'addhānaṃ ajjhattaṃ kathaṃkathī hoti, ahaṃ nu kho'smi? no nu kho'smi? kiṃ nu kho'smi? kathaṃ nu kho'smi? ayaṃ nu kho satto kuto āgato? so kuhiṃ gāmī bhavissatī'ti?
SNP 60 dhotaka māṇava pucchā pārāyanavaggo 5
n'āhaṃ sahissāmi pamocanāya, kathaṃkathiṃ dhotaka kañci loke, dhammañ'ca seṭṭhaṃ abhijānamāno, evaṃ tuvaṃ ogham'imaṃ taresi.
kathaṃkārī →
bodhirasa
doing what? acting how?
MN 22 alagaddūpamasuttaṃ
kathaṃkārī ca so, bhikkhave, puriso tasmiṃ kulle kiccakārī assa?
kathaṃrūpa →
bodhirasa
what kind?
AN 3.101 loṇakapallasuttaṃ
kathaṃrūpassa, bhikkhave, puggalassa appamattakam'pi pāpakammaṃ kataṃ tam'enaṃ nirayaṃ upaneti?
AN 3.101 loṇakapallasuttaṃ
kathaṃrūpaṃ, bhikkhave, orabbhiko vā urabbhaghātako vā urabbhaṃ adinnaṃ ādiyamānaṃ pahoti hantuṃ vā bandhituṃ vā jāpetuṃ vā yathāpaccayaṃ vā kātuṃ?
kathaṃsu →
bodhirasa
how?
SNP 62 nanda māṇava pucchā pārāyanavaggo 7
santi loke munayo, janā vadanti ta'y'idaṃ kathaṃsu, ñāṇ'ūpapannaṃ no muniṃ vadanti, udāhu ve jīviten'ūpapannaṃ.
kathaṃsīla →
bodhirasa
of what character? of what conduct?
SNP 48 purābhedasuttaṃ aṭṭhakavaggo 10
kathaṃdassī kathaṃsīlo, upasanto'ti vuccati, taṃ me gotama pabrūhi, pucchito uttamaṃ naraṃ.
kathākāma →
bodhirasa
wanting to talk, wishing to speak
AN 3.68 kathāvatthusuttaṃ
sace c'assa kathākāmo, kālam'aññāya paṇḍito, dhammaṭṭhapaṭisaṃyuttā, yā ariyacaritā kathā.
kathāsallāpa →
bodhirasa
friendly conversation, amicable discussion
AN 6.61 majjhesuttaṃ
ekam'antaṃ nisinnā kho therā bhikkhū yāvatako ahosi sabbeh'eva saddhiṃ kathāsallāpo, taṃ sabbaṃ bhagavato ārocesuṃ.
kathāsampayoga →
bodhirasa
engaging in conversation, lit. talk interaction
AN 3.68 kathāvatthusuttaṃ
kathāsampayogena, bhikkhave, puggalo veditabbo yadi vā kaccho yadi vā akaccho'ti.
kathāvatthu →
bodhirasa
topic of conversation, lit. ground for speech
AN 10.69 paṭhama kathāvatthusuttaṃ
appicchakathā, santuṭṭhikathā, pavivekakathā, asaṃsaggakathā, vīriyārambhakathā, sīlakathā, samādhikathā, paññākathā, vimuttikathā, vimuttiñāṇadassanakathāti, imāni kho, bhikkhave, dasa kathāvatthūni.
AN 3.68 kathāvatthusuttaṃ
tīṇ'imāni, bhikkhave, kathāvatthūni. katamāni tīṇi?
kaṭhalā →
bodhirasa
gravel, small stone, pebble
AN 3.27 jigucchitabbasuttaṃ
seyyathā'pi, bhikkhave, duṭṭhāruko kaṭṭhena vā kaṭhalāya vā ghaṭṭito bhiyyosomattāya āsavaṃ deti.
kaṭhalā →
bodhirasa
potsherd, piece of broken earthenware
SN 42.6 asibandhakaputtasuttaṃ
tatra y'āssa sakkharā vā kaṭhalā vā sā adhogāmī assa, yañ'ca khv'assa tatra sappi vā telaṃ vā taṃ uddhaṃ gāmi assa.
kumbhaṭṭhānakathā →
bodhirasa
well gossip, water-cooler gossip, lit. water-jar-place-talk
AN 10.69 paṭhama kathāvatthusuttaṃ
nigamakathaṃ nagarakathaṃ janapadakathaṃ itthikathaṃ sūrakathaṃ visikhākathaṃ kumbhaṭṭhānakathaṃ pubbapetakathaṃ nānattakathaṃ lok'akkhāyikaṃ samudd'akkhāyikaṃ itibhavābhavakathaṃ iti vāti
nānattakathā →
bodhirasa
chatting about this and that, talk about various topics
AN 10.69 paṭhama kathāvatthusuttaṃ
nigamakathaṃ nagarakathaṃ janapadakathaṃ itthikathaṃ sūrakathaṃ visikhākathaṃ kumbhaṭṭhānakathaṃ pubbapetakathaṃ nānattakathaṃ lok'akkhāyikaṃ samudd'akkhāyikaṃ itibhavābhavakathaṃ iti vāti
rājakathā →
bodhirasa
talk about kings
AN 10.69 paṭhama kathāvatthusuttaṃ
rājakathaṃ corakathaṃ mahāmattakathaṃ senākathaṃ bhayakathaṃ yuddhakathaṃ annakathaṃ pānakathaṃ vatthakathaṃ sayanakathaṃ mālākathaṃ gandhakathaṃ ñātikathaṃ yānakathaṃ gāmakathaṃ
sakkharakathala →
bodhirasa
pebbles and gravel
MN 39 mahāassapurasuttaṃ
attha cakkhumā puriso tīre ṭhito passeyya sippisambukam'pi sakkharakathalam'pi macchagumbam'pi, carantam'pi tiṭṭhantam'pi
AN 3.102 paṃsudhovakasuttaṃ
santi, bhikkhave, jātarūpassa oḷārikā upakkilesā paṃsuvālukā sakkharakaṭhalā. tam'enaṃ paṃsudhovako vā paṃsudhovak'antevāsī vā doṇiyaṃ ākiritvā dhovati sandhovati niddhovati.
sammodanīyaṃ kathaṃ sāraṇīyaṃ vītisāretvā →
bodhirasa
having exchanged pleasantries and concluded polite conversation
MN 18 madhupiṇḍikasuttaṃ
sammodanīyaṃ kathaṃ sāraṇīyaṃ vītisāretvā daṇḍam'olubbha ekam'antaṃ aṭṭhāsi
SN 46.53 aggisuttaṃ
sammodanīyaṃ kathaṃ sāraṇīyaṃ vītisāretvā ekam'antaṃ nisīdiṃsu. ekam'antaṃ nisinne kho te bhikkhū aññatitthiyā paribbājakā etad'avocuṃ
sārambhakathā →
bodhirasa
quarrelsome speech, angry talk
DHP 133 daṇḍavaggo
m'āvoca pharusaṃ kañci, vuttā paṭivadeyyu taṃ, dukkhā hi sārambhakathā, paṭidaṇḍā phuseyyu taṃ.
sīlakathā →
bodhirasa
talk about ethical conduct, talk about correct behaviour
AN 10.69 paṭhama kathāvatthusuttaṃ
appicchakathā, santuṭṭhikathā, pavivekakathā, asaṃsaggakathā, vīriyārambhakathā, sīlakathā, samādhikathā, paññākathā, vimuttikathā, vimuttiñāṇadassanakathāti, imāni kho, bhikkhave, dasa kathāvatthūni.
tiracchānakathā →
bodhirasa
useless talk, low talk, lit. animal talk
AN 10.69 paṭhama kathāvatthusuttaṃ
tena kho pana samayena sambahulā bhikkhū pacchā-bhattaṃ piṇḍapāta-paṭikkantā upaṭṭhānasālāyaṃ sannisinnā sannipatitā anekavihitaṃ tiracchānakathaṃ anuyuttā viharanti
tiṇṇakathaṃkatha →
bodhirasa
free from doubt, gone beyond doubt, lit. crossed beyond doubt
SNP 1 uragasuttaṃ uragavaggo 1
yo nīvaraṇe pahāya pañca, anigho tiṇṇakathaṃkatho visallo, so bhikkhu jahāti orapāraṃ, urago jiṇṇam'iva tacaṃ purāṇaṃ.
viggāhikakathā →
bodhirasa
quarrelsome talk, contentious talk, argumentative speech
AN 7.61 pacalāyamānasuttaṃ
tasmā't'iha moggallāna evaṃ sikkhitabbaṃ na viggāhikakathaṃ kathessāmī'ti
visikhākathā →
bodhirasa
street talk, gossip, word on the street
AN 10.69 paṭhama kathāvatthusuttaṃ
nigamakathaṃ nagarakathaṃ janapadakathaṃ itthikathaṃ sūrakathaṃ visikhākathaṃ kumbhaṭṭhānakathaṃ pubbapetakathaṃ nānattakathaṃ lok'akkhāyikaṃ samudd'akkhāyikaṃ itibhavābhavakathaṃ iti vāti
vitthārakathā →
bodhirasa
detailed explanation, detailed commentary
VISM 1.9.2 karuṇā bhāvanā kathā
ayaṃ karuṇābhāvanāya vitthārakathā.
yathā kathaṃ pana →
bodhirasa
but how is then? and how then?
AN 10.176 cundasuttaṃ
yathā kathaṃ pana, bhante, ariyassa vinaye soceyyaṃ hoti? sādhu me, bhante, bhagavā tathā dhammaṃ desetu yathā ariyassa vinaye soceyyaṃ hotī'ti
SN 21.10 theranāmakasuttaṃ
yathā kathaṃ pana tvaṃ, thera, ekavihārī ekavihārassa ca vaṇṇavādī'ti?
yathākathaṃ →
bodhirasa
in what way? lit. like how?
SN 22.35 aññatarabhikkhusuttaṃ
yathākathaṃ pana tvaṃ bhikkhu mayā saṃkhittena bhāsitassa vitthārena atthaṃ ājānāsī'ti
ñātikathā →
bodhirasa
talk about family, talk about relatives
AN 10.69 paṭhama kathāvatthusuttaṃ
rājakathaṃ corakathaṃ mahāmattakathaṃ senākathaṃ bhayakathaṃ yuddhakathaṃ annakathaṃ pānakathaṃ vatthakathaṃ sayanakathaṃ mālākathaṃ gandhakathaṃ ñātikathaṃ yānakathaṃ gāmakathaṃ
ānupubbikathā →
bodhirasa
talk that develops progressively, graduated instruction, systematic talk
AN 5.159 udāyīsuttaṃ
ānupubbikathaṃ kathessāmī'ti paresaṃ dhammo desetabbo.
kaṭṭhakā →
dppn
KaṭṭhakāKathakā
A class of devas present at the Mahāsamaya. DN.ii.261
medakathalikā →
dppn
The pupil of a “bamboo acrobat” of long ago. His master called to him one day and asked him to climb the bamboo and to stand on his shoulder. Then the master suggested that they should watch and look …
abhidhammakatha →
ncped
discourse about the doctrine or about dhamma
akathaṃkathi →
ncped
free from doubt
akathaṃkathin →
ncped
free from doubt
antarākathā →
ncped
mutual talk, conversation (between)
atthakathā →
ncped
profitable talk, talk of the goal
daṇḍakathālikā →
ncped
pot with a handle.
dhammakathā →
ncped
discourse on dhamma; talk about dhamma.
dhammīkathā →
ncped
talk connected with dhamma.
dukathā →
ncped
wrong discourse, harmful talk
kathala →
ncped
gravel; a pebble; a fragment (of earthenware), a potsherd
kathali →
ncped
potsherd; scraper
kathan nu →
ncped
kathan nu (kho)
(?) how indeed? how possibly? how on earth? how really? exactly like what?
kathan nu kho →
ncped
kathan nu (kho)
(?) how indeed? how possibly? how on earth? how really? exactly like what?
kathayati →
ncped
speaks, tells; recounts; teaches; speaks about, explains; preaches
kathañ ci →
ncped
somehow or rather; with some difficulty
kathaṃ carahi →
ncped
how, pray? how indeed?
kathaṃ hi →
ncped
how possibly how indeed?
kathaṃ hi nāma →
ncped
+ fut. (or occasionally + opt.) how could …? how could … possibly? (expressing amazement and/or disapproval)
kathaṃ kathaṃ →
ncped
just how/ in which way?
kathaṃ →
ncped
(before vowels sometimes kath’) how? in what way? how is it that …? what … like?; kathaṃ is often followed by one or more particles:katham preceded by yathä, however? in what way.
kathaṃgotta →
ncped
belonging to what gotta?
kathaṃjīvi →
ncped
living in what way?
kathaṃjīvin →
ncped
living in what way?
kathaṃkathi →
ncped
questioning, uncertain; full of doubt
kathaṃkathin →
ncped
questioning, uncertain; full of doubt
kathaṃkathā →
ncped
questioning, doubt
kathaṃkāri →
ncped
how acting? acting in what way?
kathaṃkārin →
ncped
how acting? acting in what way?
kathaṃvidha →
ncped
what sort of? like what?
kathaṃvihitaka →
ncped
determined, effected in what way?
kathāpābhata →
ncped
story to tell; a story worth telling
kathāsallāpa →
ncped
conversation; dialogue
kathāvatthu →
ncped
subject for discourse or a story; a subject of conversation
kaṭhala →
ncped
gravel; a pebble; a fragment (of earthenware), a potsherd
kaṭhali →
ncped
potsherd; scraper
nānattakathā →
ncped
various sorts of talk, tale, trivial conversation.
sukathā →
ncped
good discourse, well directed talk
tiracchānakathā →
ncped
worldly, frivolous talk; chatter, gossip.
ānupubbikathā →
ncped
an exposition or narrative in a regular order; an account of previous events; a progressive or gradual sermon; instruction step by step.
āḷhakathālikā →
ncped
cooking pot holding an āḷhaka of rice
abhisamaya →
nyana
…- samyutta and Pts.M. ābhisamaya - kathā.
bala →
nyana
…ignorance see Pts.M., ñāna Kathā. They represent, therefore, the aspect of firmness in the spiritual abilities.
According to A. V. 15, the power…
foolish babble →
nyana
[[foolish babble]]Foolish babble: sampha - ppalāpa see: kamma, kamma -pat ha I; cf. tiracchāna - kathā.
frivolous talk →
nyana
[[frivolous talk]]Frivolous talk: cf. tiracchāna - kathā kamma-patha I, 7, kamma.
gradual instruction →
nyana
[[gradual instruction]]Gradual instruction: Ānupubbīkathā
iddhi →
nyana
…is applied to it D. 28. See further Pts.M., Iddhi-kathā, Vis.M XII.
paramattha →
nyana
…in the first para. of the Kathāvatthu, a work of the Abhidhamma Pitaka see: Guide, p. 62. App: vohāra.
The commentarial discussions on these…
paramī →
nyana
…Section pakinnakakathā of the Com. to Cariyapitaka
In Vis.M IX it is said that through developing the 4 sublime states…
patisambhidā →
nyana
…Vis.M XIV, 21ff; Vibh. XV; Pts.M. Patisambhidā Kathā.
talk →
nyana
Talk: low: tiracchāna - kathā
tiracchāna-kathā →
nyana
Tiracchāna-kathā: ‘low talk’, lit. ‘beastly talk’, is the name in the sutta-texts for the following:;Talk about kings and robbers, ministers…
ānantariya →
nyana
…Ratana Sutta Sn. v. 22 and in Pts.M. 1, ñānakathā.
ānupubbī-kathā →
nyana
Ānupubbī-kathā: ‘gradual instruction’, progressive teaching; given by the Buddha when it was necessary to first prepare the listener’s mind…
ānāpāna-sati →
nyana
…LIV. - Pts.M. Ānāpānakathā - Full explanation of practice in Vis.M VIII, 145ff. - For a comprehensive anthology of canonical and…
abhidhamma →
pts
…matters, MN.i.214, MN.i.218; AN.iii.106, AN.iii.392. See dhammakathā.
abhi + dhamma
abhilāpa →
pts
…speech = tiracchanakathā Cnd.561); Iti.89 (? reading abhilāpāyaṃ uncertain, vv.ll. abhipāyaṃ abhipāpāyaṃ abhisāpāyaṃ,…
abhisallekhika →
pts
adjective austere, stern, only in f. -ā (scil. kathā) AN.iii.117 sq.; AN.iv.352, AN.iv.357; AN.v.67.
abhi + sallekha + ika
ajjhatta →
pts
adjective noun that which is personal, subjective, arises from within (in contrast to anything outside, objective or impersonal); as adv. & ˚interior, personal, inwardly (opp.; bahiddhā bāhira etc o …
akkhāyika →
pts
adjective relating, narrating Ja.iii.535; lokakkhāyikā kathā talk about nature-lore DN.i.8; Mil.316.
antarā →
pts
…(pref.) see compounds
- -kathā “in between talk, talk for pastime, chance conversation DN.ii.1, DN.ii.8, DN.ii.9; SN.i.79;…
anu →
pts
…like ānupubbikathā (fr. *pubbānupubba˚), ānubhāva etc. We find ānu also in combn. with an-under the influence of…
anupaṭipāti →
pts
…Vism.244.
anu +…
anupubbata →
pts
acting in turn, gradation, succession Vv.64#14 (= anukūla kiriyā i.e. as it pleases Vv-a.280) cp. ānupubbatā. Anupubbi-katha
fr. anupubba
anupubbi-kathā →
pts
…is frequently ānupubbikathā (as to lengthening of anu see anu Note
a), e.g. at DN.i.110;…
apanāmeti →
pts
- to take away, remove MN.i.96 = AN.i.198 (kathaṃ bahiddhā a. carry outside) Kp.viii.4 (= aññaṃ ṭhānaṃ gameti Kp-a.220).
- [= Sk. ava-namati] to bend down, lower, put down Vin.ii.208 (chattaṃ); SN …
asubha →
pts
…Iti.81; Dhp-a.i.76.
- -kathā talk about impurity Vin.iii.68.
- -kammaṭṭhāna reflection…
attha →
pts
…and aṭṭha-kathā (see below). On term see also Cpd. 4
■ SN.iii.93 (atthaṃ vibhajati explain the sense); AN.i.23 (id.),…
ayaṃ →
pts
pronoun demonstr. pron. “this, he”; f. ayaṃ; nt. idaṃ & imaṃ “this, it” etc. This pron. combines in its inflection two stems, viz. as˚; (ayaṃ in nom. m. & f.) & im˚; (id in nom. nt.).
I. Form …
bhassa →
pts
…into fit talk as the 10 kathā-vatthus, and unfit talk or gossip, as the 32 tiracchāna-kathā).
- -kāraka one who…
bhindati →
pts
to split, break, sever destroy, ruin. In two bases: *bhid (with der. *bhed) *bhind;
- *bhid: aor. 3rd sg. abhida (= Sk abhidat) DN.ii.107; Ja.iii.29 (see als …
bhāsa →
pts
…the so-called mangala-kathā) at Kp-a.118 (with variant reading SS. cāta˚ & vāca˚, BB cāba˚) = Mnd.87 (on Snp.790) (T. reads vāta˚;…
bhāṇaka →
pts
…Vin.ii.170 (loha˚), Vin.iii.90.
cp. Sk. bhāṇḍaka a small box: Kathāsarits. 24, 163; & see Müller, P.Gr. p. 48
buddha →
pts
…of the Jātak’ aṭṭhakathā
■ Convinced that asceticism was not the way to enlightenment, he renounced austerities. He became…
bāhira →
pts
…external Thag.634.
- -kathā non-religious discourse, profane story Mil.24 (applied to the introductory chapter, thus…
bāhiraka →
pts
…-kathā unreligious discussion, profane story Kp-a.118 (cp. bāhirakathā).
- -tapa = foll. Ja.i.390. *…
bāhulla →
pts
…MN.i.171; AN.iv.87 (˚kathā) AN.iv.87; Pts.i.197; Ja.i.81. 2. luxurious living, swaggering, puffed up frame of mind Vin.i.9, Vin.i.59,…
carahi →
pts
adverb then, therefore now, esp. after interr. pron.: ko carahi jānāti who then knows? Snp.990; kathañ carahi jānemu how then shall we know? Snp.999; kiñ c. AN.v.194
■ Vin.i.36; Vin.ii.292; Snp.988; …
citta →
pts
Citta1 & Citra
adjective variegated, manifold, beautiful; tasty, sweet, spiced (of cakes), Ja.iv.30 (geṇḍuka); Dhp.171 (rājaratha); Vv.47#9; Pv.ii.11#2 (aneka˚); Pv.iv.3#13 (pūvā = madhurā …
cora →
pts
cāga →
pts
…DN.iii.280; Vism.197;
daṇḍa →
pts
dhamma →
pts
…Dh. Mil.110, Mil.335.
- -kathā ethical discussion, fit utterance, conversation about the Dh. advice DN.iii.151; Ja.i.217;…
dhammika →
pts
…SN.ii.280 (dhammikā kathā) SN.iii.240 (āhāra); SN.iv.203 (dhammikā devā, adh˚ asurā) AN.i.75; AN.iii.277; Snp.404; Dhp-a.ii.86…
dhammī →
pts
in ˚kathā see dhamma2.
dhuta →
pts
…Mil.348 Mil.351; Vism.59 (˚kathā), Vism.65 (˚cora), Vism.72 (id.), Vism.80 (defn) Snp-a.494; Dhp-a.i.68; Dhp-a.ii.32 (dhūtanga);…
dhāreti →
pts
to hold, viz.
- to carry, bear, wear, possess; to put on, to bring give DN.i.166≈(chavadussāni etc.); Vin.i.16 = DN.i.110 (telapajjotaṃ); DN.ii.19 (chattaṃ to hold a sunshade over a person); Pv-a.4 …
dhātu →
pts
dukkha →
pts
adjective noun
- (adj. unpleasant, painful, causing misery (opp. sukha pleasant Vin.i.34; Dhp.117. Lit. of vedanā (sensation) MN.i.59 (˚ṃ vedanaṃ vediyamāna, see also below iii.1 …
dāna →
pts
…AN.iv.239 = DN.iii.258
- -kathā talk or conversation about (the merit & demerit of almsgiving, one of the anupubbi-kathā Vin.i.15 Vin.i.18 *…
gacchati →
pts
The three formations (described below in the etymology) are represented in Pāli as follows.
- gacch˚, in
pres gacchati;
imper gaccha & gacchāhi;
pot gacche (Dhp.46, Dhp.224) & gacchey …
gandha →
pts
…DN.i.5 = Kp ii.DN.i.7 (˚kathā); Vin.ii.123; Snp.401; Ja.i.50, Ja.i.291; Pv-a.62. The use of scented ointment (-vilepana & ālepa see…
ganthati →
pts
Ganthati & Gantheti
- to tie, knot, bind, fasten together: kathaṃ mittāni ganthati “how does he bind friends” SN.i.214; Snp.185; mālaṃ ganthamāna tying a garland Vv.38#1 (ganthento Vv-a.173). Of m …
gantheti →
pts
Ganthati & Gantheti
- to tie, knot, bind, fasten together: kathaṃ mittāni ganthati “how does he bind friends” SN.i.214; Snp.185; mālaṃ ganthamāna tying a garland Vv.38#1 (ganthento Vv-a.173). Of m …
gotta →
pts
ancestry, lineage. There is no word in English for gotta. It includes all those descended, or supposed to be descended, from a common ancestor. A gotta name is al …
guṇa →
pts
gāhāpeti →
pts
to cause to take; to cause to be seized or fetched; to remove. Aor, gāhāpesi Ja.i.53; Ja.ii.37; gāhāpayi Pv.iv.1#42
ger gāhāpetvā Ja.i.166; Ja.ii.127; Ja.iii.281; Dhp-a.i.62 (patta-cīvaraṃ) With d …
gāma →
pts
…Vin.iii.46 Vin.iii.200; -kathā village-talk, gossip about v
■ affairs. Included in the list of foolish talks (+…
itthi →
pts
itthī →
pts
janapada →
pts
japa →
pts
…recitation AN.iii.56 = Ja.iii.205 (+ manta); Snp.328 (jappa (= niratthaka-kathā Snp-a.334). 2. studying Ja.iii.114 (= ajjhena).
fr. japati
jānāti →
pts
to know.
I. Forms
The 2 Vedic roots jān˚ & jñā˚; are represented in Pali by jān˚ & ñā˚ (ña˚)
-
jān:
pres jānāti
pot jāneyya (Snp.781) & jaññā (AN.iv.366 …
ka →
pts
Ka˚
(pron. interr.) who? m. ko f. kā (nt. kiṃ, q.v.); follows regular decl. of an atheme with some formations fr. ki˚, which base is otherwise restricted to the nt.
■ From ka˚ also nt. pl. *k …
kakkhaḷa →
pts
kamma →
pts
karoti →
pts
v. irreg. Of the endless variety of forms given by grammarians only the foll. are bona fide and borne out by passages from our texts (when bracketed found in gram. works only).
I. Act
- I …
kathala →
pts
(potsherd) spelling at Vism.261 for kaṭhala.
kathali →
pts
(metri causâ) = next, in the Uddāna at Vin.ii.234
kathalika →
pts
, always in combination pād’odaka pāda-pīṭha pāda-k˚: either a cloth to wipe the feet with after washing them, or a footstool Vin.i.9, Vin.i.47 Vin.ii.22 sq., Vin.ii.210, Vin.ii.216. At Vv-a.8 …
kathana →
pts
- conversing, talking Ja.i.299; Ja.iii.459; Ja.vi.340.
- telling i.e. answering solving (a question) Ja.v.66 (pañha˚).
- preaching Dhp-a.i.7.
- reciting, narrating Kacc.130. Cp. kathita- *akatha …
kathaṃ →
pts
…practised? SN.v.119.
- -kathā “saying how? how?” i.e. doubt, uncertainty unsettled mind (cp. kaṅkhā); expl. as…
katheti →
pts
…2 kathāpeti to make say Mhvs.24, Mhvs.4 (aor. kathāpayi); Dhp-a.ii.35; Kp-a.118.
v. den. fr. kathā, cp. Sk….
kathika →
pts
…expounder AN.iii.174 Mhvs.14, Mhvs.64 (mahā˚).
fr. kathā, cp. Sk. kathaka
kathin →
pts
adjective (-˚) speaking; one who speaks, a speaker, preacher Ja.i.148 (dhamma-kathikesu citrakathī); Mil.90, Mil.348 (˚seṭṭha best of speakers). See also kathaṃ-kathin.
cp. kathika
kathālikā →
pts
…cooking pot; in daṇḍa˚ (a pot with a handle) Vin.i.286 (variant reading kathālaka), and meda˚ AN.iv.377; Dhp-a.ii.179.
fr. kuth, to boil
kathāpeti →
pts
Caus. ii. of katheti (q.v.).
katikā →
pts
…k., cp kathikā & kathā) Ja.ii.449
■ katikaṃ karoti to make an arrangement or agreement Vin.iii.104, Vin.iii.220, Vin.iii.230…
kaṭhala →
pts
gravel, pebble, potsherd Ja.iii.225; Ja.v.417; Vv-a.157; combined with sakkhara at DN.i.84 = AN.i.9, and in simile at AN.i.253. As f. combined with kaṭṭha at …
kaṭhalaka →
pts
gravel, potsherd Ja.iii.227; Mil.34.
kaṭhati →
pts
- to boil, to stew Bdhgh on Vin.i.205 see Vin. Texts ii.57 n1, where pp. is given as kuthita Similarly Thig.504 (cp. Sisters 174 n4, but cp. Mil trs. …
kaṭṭha →
pts
Kaṭṭha1
ploughed, tilled Snp.80; Mil.255; Pv-a.45, Pv-a.62. a˚ untilled, unprepared Anvs.27. su˚ well-ploughed AN.i.229; Mil.255.
Sk. kṛṣṭa, pp. of kasati, cp. kiṭṭha
Kaṭṭha2</su …
khara →
pts
Khara1
- (adj.) rough, hard, sharp; painful DN.ii.127 (ābādha); Ja.iii.26 (vedanā) Mil.26 (+ sakkhara-kaṭhala-vālikā), Pv-a.152 (loma, shaggy hair; cp. Np. Khara-loma-yakkha Vism.208 …
kiṃ →
pts
- as nt. subst. what? sotānaṃ kiṃ nivāraṇaṃ what is the obstruction? Snp.1032; kiṃ tava patthanāya what is it about your wish, i.e. what good is your wish? Vv-a.226; kim idaṃ this is what, that is …
kumbha →
pts
…by udaka-ṭṭhānakathā, with variant udakatittha-kathā ti pi vuccati kumbha-dāsikathā vā; -thūṇa a sort…
kuthati →
pts
to cook, to boil: kuthanto (ppr) boiling (putrid, foul? So Kern, Toev, s. v. Ja.vi.105 (of Vetaraṇī, cp. kuṭṭhita)
pp kuthita.
Sk. kvathati cp. kaṭhati, kaṭhita, kuṭṭhita, uk …
kuṭṭhita →
pts
hot, sweltering (of uṇha) SN.iv.289 (variant reading kikita); molten (of tamba, cp. uttatta) Pgdp.33. See also kathati kuthati, ukkaṭṭhita & pakkuṭṭhita.
kāma →
pts
…as one of the five anupubbikathās: K˚ ādīnavaṃ okāraṃ saṃkilesaṃ AN.iv.186, AN.iv.209, AN.iv.439
■ they are the leaders in the…
loka →
pts
…(f., scil. kathā) talk or speculation about (origin etc. of) the world, popular philosophy (see…
marumba →
pts
sort of (sweet-scented) earth or sand Vin.ii.121, Vin.ii.142, Vin.ii.153 (at these passages used for besprinkling a damp living-cell); Vin.iv.33 (pāsāṇā, sakkharā kaṭhalā, marumbā, vālikā); Mhvs.29, …
meda →
pts
…Vb-a.245, Vb-a.249.
- -kathālika a cooking pot or saucepan for frying fat AN.iv.377 (in simile with kāya); Dhp-a.ii.179 (similar) Vism.195…
māla FIXME double →
pts
…Vinay’ aṭṭha-kathāyaṃ pana eka-kūṭasangahito caturassa-pāsādo ti vuttaṃ“); Mil.46, Mil.47-Cp….
māḷa FIXME double →
pts
…Vinay’ aṭṭha-kathāyaṃ pana eka-kūṭasangahito caturassa-pāsādo ti vuttaṃ“); Mil.46, Mil.47-Cp….
na →
pts
Na1
expletive-emphatic particle, often used in comparative-indefinite sense just so, like this, as if, as (see cana & canaṃ) Ja.v.339 (Com. cttha na-kāro upamāne). Als …
nagara →
pts
nibbāna →
pts
…dhammiyā kathāya* bhikkhū sandasseti SN.i.214 = SN.i.192 = SN.i.210; Ud.80 n˚ṃ pariyesati AN.ii.247; *n- pariyosānā…
nibbāti →
pts
instrumental to cool off (lit. & fig.), to get cold to become passionless Snp.235 (nibbanti dhīrā yathâyaṃ padīpo = vijjhāyanti; yathâyaṃ padīpo nibbuto evaṃ nibbanti Kp-a.194, Kp-a.195), Snp.915 (k …
nigama →
pts
…(˚sīma), Vin.i.188 (˚kathā), Vin.i.197 (Setakaṇṇika˚); DN.i.7 (˚kathā), DN.i.101 (˚sāmanta), DN.i.193, DN.i.237; MN.i.429,…
nivāsa →
pts
…dhammikathā DN.ii.1; p-n-anussatiñāṇa DN.iii.110, DN.iii.220, DN.iii.275; AN.iv.177. Cp. nevāsika.
fr….
niyyānika →
pts
…DN-a.i.89 (anīyānikattā tiracchanabhūtā kathā). Niyyama(ka)
to niyyāna
nu →
pts
indeclinable affirm
■ indef part. “then, now.”
- most freq. combined with interr pron. and followed by kho, as kin nu kho Ja.ii.159 kacci Ja.i.279; kaccin nu (for kaccid nu) Ja.ii …
nāma →
pts
name.
-
Literal. nom. nāmaṃ SN.i.39; Snp.808; Ja.ii.131; Mil.27; acc. nāmaṃ Pv-a.145 (likhi: he wrote her name)
■ nāmaṃ karoti to give a name Snp.344 Cnd.466 (n’ etaṃ nāmaṃ mātarā kataṃ on “ …
nānatta →
pts
obhāsa →
pts
opāteti →
pts
to make fall, to destroy (cp. atipāteti), i.e.
- to break, to interrupt, in kathaṃ opāteti to interrupt a conversation MN.ii.10, MN.ii.122, MN.ii.168; AN.iii.137 AN.iii.392 sq.; Snp.p.107.
- to dro …
pacchindati →
pts
- to break up, cut short, put an end to Vin.iv.272; Ja.i.119 (kathaṃ ˚itvā), Ja.i.148 (kathaṃ ˚ituṃ); Ja.iv.59; Pv-a.78 (dānavidhiṃ ˚i).
- to bring up (food), to vomit Dhp-a.i.183 (āhāraṃ).
pa + chindati
pahaṭṭha →
pts
…Vin.ii.195; Ja.v.335 (cp. Sk. prahṛṣṭa-roman, Name of an Asura at Kathāsaritsāgara 47, 30).
pp. of pahaṃsati2
pakaraṇa →
pts
…Ja.i.312; Dpvs.v.37; Kathāvatthu Paṭṭhāna˚ Mil.12; Netti˚ one of the Canonical books (see netti).
fr. pa +…
pakiṇṇaka →
pts
…952; Vism.175 (˚kathā), Vism.317 sq. (id.)
■ As Np. name of the xivth book of the Jātakas.
pa + kiṇṇa (pp. of…
pakkaṭhati →
pts
to cook, boil up; only in Caus. ii. pakkaṭṭhāpeti (with unexplained ṭṭh for ṭh to cause to be boiled up Ja.i.472 (variant reading pakkuṭṭh˚, cp J.P.T.S. 1884, 84)
pp pakkaṭhita (q.v.). Pakkathit …
pakkaṭhita →
pts
Pakkaṭhita (pakkuthita)
cooked up, boiled, boiling hot, hot Thūpavaṃsa 4833; Ja.v.268 (pakaṭṭh˚ vv.ll. pakkudh & jakankaṭhi); Ja.vi.112 (˚kaṭṭh˚), Ja.vi.114 (id.; variant reading BB ˚kuṭhi …
pakkuthita →
pts
Pakkaṭhita (pakkuthita)
cooked up, boiled, boiling hot, hot Thūpavaṃsa 4833; Ja.v.268 (pakaṭṭh˚ vv.ll. pakkudh & jakankaṭhi); Ja.vi.112 (˚kaṭṭh˚), Ja.vi.114 (id.; variant reading BB ˚kuṭhi …
pakāra →
pts
- make-up, getting up, fixing, arrangement, preparation mode, way, manner Ja.ii.222; DN-a.i.132; Pv-a.26 Pv-a.109, Pv-a.123, Pv-a.135, Pv-a.178, Pv-a.199; Sdhp.94, Sdhp.466.
- ingredient fla …
pamuñcati →
pts
…free Snp.1063 (kathan kathāhi = mocehi uddhara etc. Cnd.407#a), 1146 (pamuñcassu = okappehi etc. Cnd.407#b)
pass…
papañca →
pts
…Dhp-a.i.18; Dhp-a.ii.91 (kathā˚). ˚ṃ karoti to delay, to tarry Ja.iv.145; ˚ṃ akatvā without delay Ja.i.260; Ja.vi.392
■ ati˚…
parikathā →
pts
…Snp-a.497. 3. continuous or excessive talk Vism.29.
pari + kathā, cp. BSk. parikathā Divy.225, Divy.235
pariyāya →
pts
…Pv-a.92 cp. Vism.41 (˚kathā). 5. in Abhidhamma terminology specifically: pariyāyena, the mode of teaching in the Suttanta, ad hominem,…
payuta →
pts
…(˚ṃ vācaṃ = obhāsaparikathā-nimitta-viññatti-payuttaṃ ghāsesana-vācaṃ Snp-a.497), Snp.930 (= cīvarādīhi sampayutta…
paṭibhāti →
pts
…SN.i.155 (˚tu taṃ dhammikathā); SN.v.153 (T reads patibbāti); Snp.450 (p. maṃ = mama bhāgo pakāsati Snp-a 399); Mnd.234 = Cnd.386 (see…
paṭisammodeti →
pts
to greet friendly in return Ja.vi.224 (= sammodanīya-kathāya paṭikatheti C.).
paṭi + saṃ + Caus. of mud
paṭisaṃyutta →
pts
connected with, coupled, belonging to Vin.iv.6; SN.i.210 (nibbāna ˚dhammikathā); Thag.598; Iti.73; Vv-a.6, Vv-a.87; Pv-a.12.
pp. of paṭisaṃyujati
paṭṭha →
pts
adjective “standing out,” setting out or forth, undertaking, able (clever? Vin.iii.210 (dhammiṃ kathaṃ kātuṃ); Vin.iv.60 (cīvarakammaṃ kātuṃ), Vin.iv.254 (dhammiṃ kathaṃ kātuṃ), Vin.iv.285 Vin.iv.290; …
peta →
pts
dead, departed, the departed spirit. The Buddhistic peta represents the Vedic pitaraḥ (manes, cp. pitṛyajña), as well as the Brāhmaṇic preta. The first are souls of the “fathers, …
porāṇa →
pts
…past); Vb-a.1 (˚aṭṭhakathā), Vb-a.523 (id.); Kp-a.247 (˚pāṭha); Snp-a.131 (id.); Dhp-a.i.17; Pv-a.1 (˚aṭṭhakathā), Pv-a.63 …
pubba →
pts
…103 we find in Cpd. anupubbikathā (q.v.). The compar pubbatara (“quite early”) occurs abs. at SN.iv.117 as nom. pl. “ancestors” (cp. Gr….
pucchita →
pts
…of…
purisa →
pts
pābhata →
pts
brought, conveyed DN-a.i.262; Snp-a.356 (kathā˚).
pa + ābhata
pābhati →
pts
…Ja.v.401, Ja.v.452
■ kathā˚; “a tale brought,” occasion for something to tell, news, story Ja.i.252, Ja.i.364, Ja.i.378;…
pāda →
pts
- the foot, usually pl. pādā both feet, e.g. Vin.i.9, Vin.i.34, Vin.i.188; Iti.111; Snp.309, Snp.547, Snp.768, Snp.835, Snp.1028; Ja.ii.114; Ja.iv.137; Dhp-a.iii.196; Pv-a.4, Pv-a.10, Pv-a.40, …
pāli →
pts
…is opposed to “aṭṭhakathāyaṃ” at Vism.107, Vism.450, etc). It is the literary language of the early Buddhists, closely related to…
pāḷi →
pts
…is opposed to “aṭṭhakathāyaṃ” at Vism.107, Vism.450, etc). It is the literary language of the early Buddhists, closely related to…
pāṭihīra →
pts
… ■ appātihīrakathā stupid talk DN.i.193 DN.i.239; Kv.561 (diff. Kern.
Toevoegselen
ii.30); opp. sa˚; ibid.
contracted form…
rahassa →
pts
…(as adv.) secretly Mhvs.36, Mhvs.80; acc. rahassaṃ id. Pv.iv.1#65.
- -kathā secret speech, whispered words…
rakkha →
pts
…truth Mil.344 2. pass.: in cpd. dū˚; variant reading du
hard to guard Dhp-a.i.295. ˚kathā, s. l. rukkha-˚ warding talk Thag-a.1, in…
rukkha →
pts
…pp. 185, 416 where the Bn MS. has rukkha kathā the meaning being rakkha˚
rājan →
pts
…See under kakudha.
- -kathā talk about kings (as tiracchānakathā in disgrace), combined with corakathā (see above 4 c)…
rājā →
pts
…See under kakudha.
- -kathā talk about kings (as tiracchānakathā in disgrace), combined with corakathā (see above 4 c)…
sagga →
pts
salla →
pts
…diṭṭhi˚, soka˚, kathankathā˚
■ abhūḷha˚; one whose sting of craving or attachment is pulled out DN.ii.283; Snp.593; Ja.iii.390;…
sallāpa →
pts
conversation DN.i.89; AN.ii.182; Ja.i.112, Ja.i.189; Mil.94. Often in cpd. kathā & allāpa˚.
saṃ + lāpa
sammodati →
pts
…sammodanī saṃrañjanī kathā Divy.70, Divy.156 & passim] pleasant, friendly AN.v.193; cp Snp.419; Vin.i.2; DN.i.52
■ sammodita at…
sampādeti →
pts
- to procure, obtain Vin.i.217; Vin.ii.214; ekavacanaṃ s. to be able to utter a single word Ja.ii.164; kathaṃ s. to be able to talk Ja.ii.165 dohaḷe s. to satisfy the longing Mhvs.22, Mhvs.51.
- to …
sappāya →
pts
…(various), Vb-a.271 (˚kathā)
■ Ten sappāyas 10 asappāyas at Dhs-a.168
■ sappāyāsappāyaṃ what is suitable, and what not…
saṅgaha →
pts
…classification Kv.335 sq. (˚kathā) cp. Kvu. translation 388 sq.; Vism.191, Vism.368 (eka˚); -ṃ gacchati to be comprised, included, or…
saṅkathati →
pts
to name, explain. Pass. saṅkathīyati Dhs-a.390.
saṃ + kathati
su →
pts
Su1
indeclinable a part. of exclamation “shoo!”; usually repeated su su Ja.ii.250; Ja.vi.165 (of the hissing of a snake); Thag-a.110 (scaring somebody away), Thag-a.305 (sound of puffi …
sutta →
pts
…Vinaya Vism.272 (˚aṭṭhakathā opp to Vinay’aṭṭhakathā). As -piṭaka e.g. at Kp-a.12 Vb-a.431. See Proper Names.
- -kantikā…
sārambha →
pts
sārāṇīya →
pts
…e.g. s. kathā polite speech, either in phrase sammodanīyaṃ kathaṃ sārāṇīyaṃ vītisāreti to…
sīla →
pts
…Ja.i.187; Ja.ii.3. -kathā exposition of the duties of morality Vin.i.15; AN.i.125; Ja.i.188. -kkhandha all that…
sūra →
pts
tathā →
pts
adverb so, thus (and not otherwise, opp. aññathā), in this way, likewise Snp.1052 (variant reading yathā); Ja.i.137, etc
■ Often with eva tath’ eva just so, still the same, not different DN.iii.135 …
thaṇḍila →
pts
bare, esp. hard, stony ground Pv.iv.7#5 (= kharakaṭhāna bhūmippadesa Pv-a.265).
- -sāyikā (f.) the act of lying on the bare ground (as a penance) [BSk. sthaṇḍila-śāyikā] SN.iv.118; Dhp.141
(= D …
tiraccha →
pts
…swerving from the right direction DN-a.i.89 (see under tiracchāna-kathā).
Vedic tiryañc, obliquely, from *ter…
tiracchāna →
pts
…-kathā “animal talk”; wrong or childish talk in general Vin.i.188; DN.i.7, DN.i.178; DN.iii.54; Vism.127;…
tiṇṇa →
pts
one who has reached the other shore (always fig.) gone through, overcome, one who has attained Nibbāna. Ogha˚ gone through the great flood SN.i.3, SN.i.142; Snp.178, Snp.823, Snp.1082, Snp.1101, Snp.1 …
ukkaṭṭhita →
pts
boiled up, boiling, seething AN.iii.231 & AN.iii.234 (udapatto agginā santatto ukkaṭṭhito, variant reading ukkuṭṭhito); Ja.iv.118 (variant reading pakkudhita = pakkuṭhita, as gloss).
for ukkaṭhita, u …
upajānāti →
pts
to learn, acquire or have knowledge of (w. gen. or instr.), to know Vin.i.272 (saṃyamassa); Vin.ii.181 (gharāvās’atthena); AN.i.50 (dvinnaṃ dhammānaṃ upaññāsin)
fut upaññissati (& upaññassati; Snp …
uppaṇḍanā →
pts
ridiculing, mocking Mil.357; Vism.29; Pp-a 250 (˚kathā).
abstr. fr. ut + paṇd or unknown etym.
vadana →
pts
speech, utterance Vv-a.345 (+ kathana).
fr. vad
vaḍḍhana →
pts
adjective
- increasing, augmenting, fostering; increase, enlargement prolongation MN.i.518 (hāyana˚ decrease increase); Ja.iii.422 (kula˚, spelling ddh); Mhvs.35, Mhvs.73 (āyussa); Dhs-a.406; Pv-a …
vaṇṇanā →
pts
…text (as regards meaning of words), purely textual analysis (opp. vinicchayakathā Vb-a.291. 2. praise Dhp-a.ii.100 (vana˚).
fr. vaṇṇeti
vaṭṭa →
pts
vicchandanika →
pts
…“disengrossing,” in -kathā sermon to rid of the desire for the body Vin.iii.271 (Sam. Pās. on Pār iii.3, 1); & -sutta the Suttanta…
vicikicchā →
pts
… ■ See also Cpd. 242; Dhs. trsl. § 425 n. 1; and cp. kathankathā, kicchati vecikicchin.
fr. vicikicchati
vidhā →
pts
- mode, manner, sort, kind; proportion, form, variety DN.iii.103 (ādesana˚); Thig.395 (cakkhu˚ “shape of an eye” translation); Vb-a.496 (in expln of kathaṃ-vidha: “ākāra-saṇṭhānaṃ vidhā …
vigarahati →
pts
to scold (intensely), to abuse Vin.ii.161 (dhammiṃ kathaṃ); Vin.iii.46; SN.i.30 (ariyadhammaṃ); Mil.227.
vi + garahati
viggāhika →
pts
adjective of the nature of dispute or quarrel; only in cpd. -kathā quarrelsome speech, dispute DN.i.8; SN.v.419; Snp.930; DN-a.i.91.
fr. viggaha
vihitaka →
pts
adjective = vihita; DN.iii.28 sq. (kathaṃ v. aggaññaṃ how as the beginning of things appointed?); - añña˚ engaged upon something else Ja.iv.389 (or does it belong to *[āhāra](/d …
vinaya →
pts
…AN.i.100; AN.v.70. -kathā exposition of the Vinaya Vin.iv.142. -dhara one who knows or masters the V…
vinicchaya →
pts
…Kp-a.23, Kp-a.75.
- -kathā analytical discussion, exegesis, interpretation Vism.16; Vb-a.291 (opp….
visikhā →
pts
…*Sk. (lexicogr.)…
vitthāra →
pts
…or with compounds -kathā Snp-a.464; Pv-a.19; -desanā Snp-a.163 -vacana Snp-a.416. Thus in general often in instr. or abl. as…
viññatti →
pts
…nimitta˚, obhāsa˚, parikathā; as technical term, cp.
Compendium
1201: medium of communication) Mil.343 Mil.370 Dhp-a.ii.21…
vācā →
pts
vīti →
pts
…[for which BSk. sammodanīṃ saṃrañjanīṃ vividhāṃ kathāṃ vyatisārayati e.g. Avs.ii.140
yathā →
pts
…ya˚; Vedic yathā; cp. kathā, tathā
yuga →
pts
…(˚kathā = sārambhakathā). -˚ṃ ganhāti to take the lead, to play the usurper or lord Ja.iii.259 (C. for T. palāsin);…
yāvataka →
pts
…or similarly MN.i.397 (y. kathā-sallāpo… sabbaṃ taṃ…); Pv-a.103 (yāvatakā = yāvanto). f. yāvatikā: yāvatikā gati…
ñāti →
pts
āharati →
pts
- to take, take up, take hold of, take out, take away MN.i.429 (sallaṃ); SN.i.121; SN.iii.123; Ja.i.40 (ger. āharitvā “with”), Ja.i.293 (te hattaṃ); Cnd.540#c (puttamaṃsaṃ, read āhāreyya?); Pv.ii.3#1 …
ānupubbikathā →
pts
regulated exposition, graduated sermon DN.i.110; DN.ii.41 sq. MN.i.379; Ja.i.8; Mil.228; DN-a.i.277, DN-a.i.308; Dhp-a.iv.199.
for anupubbi˚ representing its isolated composition form, cp. ānubhāv …
ānāpāna →
pts
…sq.; Ja.i.58; Pts.i.162 (˚kathā); usually in cpd. -sati concentration by in-breathing & out-breathing (cp.; Man of Mystic 70) MN.i.425…
anudhamma →
bodhirasa
according to, in line with
DN 16.27 mahāparinibbānasuttaṃ
yo kho ānanda bhikkhu vā bhikkhunī vā upāsako vā upāsikā vā dhamma-anudhamma-ppaṭipanno viharati sāmīcippaṭipanno anudhamma-cārī so tathāgataṃ sakkaroti garuṃ karoti māneti pūjeti apaciyati paramāya pūjāya
MN 105 sunakkhattasuttaṃ
lok'āmis'ādhimuttassa kho, sunakkhatta, purisapuggalassa tappatirūpī c'eva kathā saṇṭhāti, tad'anudhammañ'ca anuvitakketi, anuvicāreti, tañ'ca purisaṃ bhajati, tena ca vittiṃ āpajjati
tadanudhammañca →
bodhirasa
and according to that, and in line with that, and along those lines
MN 105 sunakkhattasuttaṃ
lok'āmis'ādhimuttassa kho, sunakkhatta, purisapuggalassa tappatirūpī c'eva kathā saṇṭhāti, tad'anudhammañ'ca anuvitakketi, anuvicāreti, tañ'ca purisaṃ bhajati, tena ca vittiṃ āpajjati
sotāvadhāna →
bodhirasa
paying attention, lit. ear application
AN 3.68 kathāvatthusuttaṃ
etad'atthā, bhikkhave, kathā, etad'atthā mantanā, etad'atthā upanisā, etad'atthaṃ sot'āvadhānaṃ, yad'idaṃ anupādā cittassa vimokkhoti.
mantanā →
bodhirasa
discussion, counsel, consultation
AN 3.68 kathāvatthusuttaṃ
etad'atthā, bhikkhave, kathā, etad'atthā mantanā, etad'atthā upanisā, etad'atthaṃ sot'āvadhānaṃ, yad'idaṃ anupādā cittassa vimokkhoti.
AN 3.68 kathāvatthusuttaṃ
aññāt'atthaṃ pasād'atthaṃ, sataṃ ve hoti mantanā, evaṃ kho ariyā mantenti, esā ariyāna mantanā, etad'aññāya medhāvī, na samusseyya mantaye'ti.
kālamaññāya →
bodhirasa
knowing the right time
AN 3.68 kathāvatthusuttaṃ
sace c'assa kathākāmo, kālam'aññāya paṇḍito, dhammaṭṭhapaṭisaṃyuttā, yā ariyacaritā kathā.
tañca →
bodhirasa
and that
SN 35.247 chappāṇakasuttaṃ
tañ'ca cetovimuttiṃ paññāvimuttiṃ yathābhūtaṃ nappajānāti, yatth'assa te uppannā pāpakā akusalā dhammā aparisesā nirujjhanti.
MN 105 sunakkhattasuttaṃ
lok'āmis'ādhimuttassa kho, sunakkhatta, purisapuggalassa tappatirūpī c'eva kathā saṇṭhāti, tad'anudhammañ'ca anuvitakketi, anuvicāreti, tañ'ca purisaṃ bhajati, tena ca vittiṃ āpajjati
etadattha →
bodhirasa
for this purpose, for this goal
AN 3.68 kathāvatthusuttaṃ
etad'atthā, bhikkhave, kathā, etad'atthā mantanā, etad'atthā upanisā, etad'atthaṃ sot'āvadhānaṃ, yad'idaṃ anupādā cittassa vimokkhoti.
carita →
bodhirasa
behaviour, character
AN 3.68 kathāvatthusuttaṃ
sace c'assa kathākāmo, kālam'aññāya paṇḍito, dhammaṭṭhapaṭisaṃyuttā, yā ariya-caritā kathā.
avadhāna →
bodhirasa
putting down, application
AN 3.68 kathāvatthusuttaṃ
etad'atthā, bhikkhave, kathā, etad'atthā mantanā, etad'atthā upanisā, etad'atthaṃ sota-avadhānaṃ, yad'idaṃ anupādā cittassa vimokkhoti.
ariyacarita →
bodhirasa
of noble conduct, of noble behaviour
AN 3.68 kathāvatthusuttaṃ
sace c'assa kathākāmo, kālam'aññāya paṇḍito, dhammaṭṭhapaṭisaṃyuttā, yā ariyacaritā kathā.
anuvicāreti →
bodhirasa
re-looks at, re-examines, reflects (on)
AN 7.61 pacalāyamānasuttaṃ
no ce te evaṃ viharato taṃ middhaṃ pahīyetha tato tvaṃ moggallāna yathāsutaṃ yathāpariyattaṃ dhammaṃ cetasā anuvitakkeyyāsi anuvicāreyyāsi manasā anupekkheyyāsi
MN 105 sunakkhattasuttaṃ
lok'āmis'ādhimuttassa kho, sunakkhatta, purisapuggalassa tappatirūpī c'eva kathā saṇṭhāti, tad'anudhammañ'ca anuvitakketi, anuvicāreti, tañ'ca purisaṃ bhajati, tena ca vittiṃ āpajjati
tappatirūpī →
bodhirasa
relevant to that, related to that, pertinent to that, suitable for that
MN 105 sunakkhattasuttaṃ
lok'āmis'ādhimuttassa kho, sunakkhatta, purisapuggalassa tappatirūpī c'eva kathā saṇṭhāti, tad'anudhammañ'ca anuvitakketi, anuvicāreti, tañ'ca purisaṃ bhajati, tena ca vittiṃ āpajjati
upanisā →
bodhirasa
sitting near, approaching
AN 3.68 kathāvatthusuttaṃ
etad'atthā, bhikkhave, kathā, etad'atthā mantanā, etad'atthā upanisā, etad'atthaṃ sot'āvadhānaṃ, yad'idaṃ anupādā cittassa vimokkhoti.
vitti →
bodhirasa
joy, happiness, pleasure, lit. gain
MN 105 sunakkhattasuttaṃ
lok'āmis'ādhimuttassa kho, sunakkhatta, purisapuggalassa tappatirūpī c'eva kathā saṇṭhāti, tad'anudhammañ'ca anuvitakketi, anuvicāreti, tañ'ca purisaṃ bhajati, tena ca vittiṃ āpajjati
APA 12 ānanda therāpadānaṃ
hatthikkhandhagato āsiṃ, setacchattaṃ varuttamaṃ, sucārurūpaṃ disvāna, vitti me udapajjatha.